AI-scribe för veterinärer: så väljer kliniken rätt verktyg

En AI-scribe lyssnar på samtalet under konsultationen och tar fram ett journalutkast som veterinären granskar och godkänner. Vad en AI-scribe är och hur den fungerar beskrivs i Vad är en AI-scribe?. Den här artikeln handlar om nästa steg: hur kliniken väljer rätt verktyg.

Leverantörer beskriver ofta liknande funktioner med olika ord. En jämförelse blir därför mest användbar när varje verktyg bedöms utifrån samma frågor och provas med klinikens egna konsultationer.

Åtta frågor att ställa innan ni väljer

1. Hur väl klarar verktyget svenska och veterinär terminologi?

Prova med klinikens egen terminologi, de förkortningar som används och de dialekter som förekommer bland personalen. Testa också samtal där flera personer talar, till exempel veterinär, djursjukskötare och djurägare.

2. Följer utkasten klinikens journalmallar?

Utkastets rubriker och ordning behöver motsvara hur kliniken skriver journal, oavsett om det är SOAP eller den ordningsföljd som de svenska branschrekommendationerna föreslår. Fråga om kliniken kan använda egna mallar för olika besökstyper. Skillnaden mellan strukturerna beskrivs i SOAP-journal för veterinärer.

3. Hur fungerar granskning och redigering?

Veterinären ska alltid kunna läsa, rätta och komplettera utkastet innan journalen godkänns. Kontrollera hur enkelt det är att ändra text, och om det går att be verktyget formulera om eller förtydliga en del.

4. Hur kommer journalen in i journalsystemet?

Det här är ofta den fråga som avgör hur mycket tid som faktiskt sparas. Fråga om verktyget har en integration med just ert journalsystem, eller om texten måste kopieras över för hand. Testa hela vägen från inspelning till färdig journal i det system ni använder i dag. Hur en integration kan fungera beskrivs i Så integreras Vetz med ditt journalsystem.

5. Vad gör verktyget utöver journalen?

Vissa verktyg skriver bara journalutkast. Andra hjälper även till med sådant som följer av journalen, som diagnoskoder, hemgångsråd, debiteringsförslag eller kunskapssök. Bedöm vilka av dessa moment som tar mest tid på er klinik i dag.

6. Hur hanteras data och säkerhet?

Begär skriftliga svar innan verktyget används med journal- eller personuppgifter:

• Var behandlas och lagras ljud, transkriberingar och journalutkast?
• Hur länge sparas uppgifterna, och kan kliniken själv radera dem?
• Används uppgifterna för att träna eller förbättra modeller, och kan kliniken välja bort det?
• Vilka underleverantörer medverkar, och hur informeras kliniken om ändringar?
• Hur styrs behörigheter, och vilka åtkomstloggar kan kliniken granska?
• Hur hanteras säkerhetsincidenter och avslut av tjänsten?

7. Vilken utrustning behövs?

Fråga om verktyget kräver installation eller särskild utrustning, om det fungerar i webbläsaren och i mobilen, och om det kan användas vid video- och telefonkonsultationer.

8. Hur ser införande, support och provperiod ut?

Kontrollera vilken utbildning teamet får, vilka kontaktvägar som finns vid problem och om supporten finns på svenska. Fråga också om verktyget kan provas i det dagliga arbetet innan kliniken binder sig.

Jämförelsetabell

Testa med klinikens egna konsultationer

Ett begränsat test med klinikens egna typfall säger mer än en generell demonstration.

1. Välj konsultationstyper som motsvarar klinikens vanliga besök och ljudmiljöer.
2. Skriv ned kraven på transkribering, journalformat, redigering, behörigheter och datahantering.
3. Testa hela flödet från inspelning till färdig journal i det befintliga journalsystemet.
4. Utse vem som granskar utkasten och notera återkommande fel.
5. Mät tiden för journalföring före och under testet, för jämförbara besök.

Veterinären behåller ansvaret

Oavsett verktyg är AI-utkastet ett arbetsunderlag. Före godkännandet behöver veterinären kontrollera att patient och besök stämmer, att anamnesen återger vad som faktiskt sades, att fynden ligger under rätt rubrik och att bedömning, diagnos och ordinationer motsvarar veterinärens egna beslut. Vad som är viktigast att granska beskrivs i AI-journalföring för veterinärer.

Så svarar Vetz på frågorna

Vetz är ett svenskt AI-företag som utvecklar verktyg för veterinärvården. Så här ser svaren ut för Vetz:

1. Språk: Vetz stödjer fler än tio språk och hanterar olika dialekter och brytningar. Verktyget klarar samtal med flera talare.
2. Journalmallar: Vetz går att anpassa efter klinikens egna mallar, och Vetz hjälper kliniken att sätta upp dem.
3. Granskning: anteckningen kan redigeras manuellt eller med hjälp av AI, som kan förbättra, omformulera eller förtydliga texten. Veterinären godkänner alltid journalen.
4. Journalsystem: Vetz integreras med de flesta större journalsystem via systemens API:er eller export- och importfunktioner. När integrationen är aktiv förs den godkända anteckningen över med ett knapptryck. Om ett system inte stöds ännu går det i de flesta fall att bygga en integration.
5. Utöver journalen: Vetz föreslår diagnoskoder, genererar hemgångsråd från journalen, ger debiteringsförslag och har en kunskapssök i evidensbaserade källor.
6. Data och säkerhet: integrationen med journalsystemet sker krypterat och i enlighet med GDPR. Frågorna om lagring, underleverantörer och radering ställs direkt till Vetz inför avtal.
7. Utrustning: Vetz används i webbläsaren utan installation, och finns som app för iPhone och Android. Det som behövs är en enhet med mikrofon, och Vetz fungerar även vid video- och telefonkonsultationer.
8. Införande: Vetz erbjuder utbildning och support, och kan testas gratis i 14 dagar utan kortuppgifter.

Vetz rekommenderar också att djurägaren informeras om att AI används som stöd i journalföringen, och kan bistå med en färdig formulering. En översikt över alla funktioner finns på Vetz funktionssida.

Kliniker som vill se hur Vetz fungerar med de egna konsultationerna kan boka en demonstration.